Hej. Ja det var ett tag sedan... och ni som läst förr kanske inte läser längre men det struntar jag i .. Jag har ju den här bloggen som min " terapi" för att ventililera tankar.
Mitt liv är en stor enda RUTIN. Det går som på schema- omedvetet och medvetet.
Varje dag ser lika dan ut.. varje dag liksom. Det är nästan som man säger samma meningar - varje dag. Varje helg ser nästan lika dan ut. Varje helg! Allt går på rutin.
Jag menar .. blir man nästan galen .. eller blir man galen???
Så här
En veckodag till exempel...
Jag ställer klockan på 6:00 men znoozar till 6:20. Går ner sätter på kaffe. Går upp gör mig i ordning och väcker Elin 6:30 med samma "Godmorgon Godmooooorgon gumman". Hon har gömt sig under täcket och jag ska då låtsas leta efter henne " men vaaaaaar är elin.. är hon borta.. Mimmi ( dockan) har DUUUU sett elin) och hon fnittrar under tecket. Vi går upp och jag byter en blöja och klär henne . Om det nu är eric vecka så går jag och väcker honom.
In i rummet och möts av en SUR 12 åring som säger " JAG SKA" ( vilket han fortsätter svara hela morgonen tills han får brottom till skolan..). Elin och jag går ner, hon får välling sätter sig kollar på Bollis och jag målar mig och dricker kaffe.
Sen - Dagis. Vi prommenerar samma väg. Vi möter Städerskan som står på exakt samma ställe varje morgon vi kommer. Hon är vid toaletterna med sin vagn och sopar ( det visar ju att både städerskan och jag är på nått slags schema). Om hon bara kunde stå i målarrummet eller nått.
Det var detta jag upptäckte i veckan. att härregud vad mitt liv är på rutin när jag till och med möter städerskan på samma ställe. Jag tar samma buss till jobbet och kommer in på mitt rum där jag sitter i kontorslandskap. Är det måndag möts jag av ett " Hej hej.. och helgen varit bra?" om det varit helg. Om det inte är helg så är det bara ett vanligt " tjena, ska ru me fika" .. ( jag har aldrig förstått att vi fikar direkt vi kommer till jobbet men det har liksom alltid varit så på nå vis... )
Sen jobb.. som i princip ser lika dant ut om det inte vore för alla människor jag möter som är lite olika. Såklart.
Vid 15:30 blir jag lite stressad. Måste hinna med bussen. Hinner alltid. Går till dagis. Möter Elin som antingen ropar ett GLATT HEEEEEJ eller en surmulen som skriker " jag VILL inte" ( lite variation där kan jag tycka). Vi går hem. Vi kommer in. Hon lägger sig på hallgolvet - ALLTID och katten kommer och pussar på henne. ( det är så himla sött.. han liksom stryker sig mot henne och nosar henne i ansiktet. preicis som om han pussas).
Vi tar av kläder. Hon sätter sig en stund framför bollis ( om hon inte sätter sig ritar vid köksbordet). Hon är trött. Jag lagar mat.
" Nu är det maaat" och jag möts alltid av ett " jag VILL INTE ÄTA MAT" . Hon sätter sig och äter. Nästan.
Dukar undan, dricker kaffe, plockar. Lite mellantid här.. Kan även innebära en prommis till soprummet med gårdagens sopor. ( variation). Och sen natt proceduren. Pyamas, välling, bus , saga och godnatt. PHU! Lilla barnet ligger. Nästan prick 19 varje kväll. Jag plockar övervåningen, tar fram kläder för morgondagen .. går ner och plockar undan allt som dragits fram under den lilla stund från dagis- sängen. Plockar disk. Sen- en dusch- sen TV. Sen 22:00 god natt. När jag lägger mig - badar grannen. ( går hon också på rutin??). Men det gör hon ALLTID när jag lägger mig. Lägger jag mig 21:30 badar hon då och om jag råkar lägga mig 23.30 - ja nog fan badar hon då med. :-)
Kvällarna är bra trist. Särskilt på helgerna. Hon lägger sig ju 19. Och sen då? Inte ofta nån tittar in en helgkväll men det händer ju så klart men för sällan. ( sara kom i fredags och vi satt surrade hela kvällen- skittrevligt men vad trevlig om jag kunde gå över till henne med.. det går inte)
Tills allt snurrar på EXAKT samma dagen efter.
Helgerna är nästan samma. Fast där gör vi ju annat. VARJE lördag fm åker vi till Ica och vecko handlar. Elin åker lilla bilen, ska köpa lördagsgodis och köpa tuggummi för 2kr i snurrapparaterna.
Leker på eftermiddagen. Lite surmulet då. Hon sover inte hemma på lunchen längre och hon är lite purken. ( Vill inte sova och jag strider itne mer sömn dagtid nu men dagis vägrar ta bort luren så hon hinner aldrig vänja sig vid att INTE bli trött vid 12 typ. Vet det är jag som bestämmer och TRO mig jag har diskuterat detta).
Helger handlar om Tvätt, städ, veckohandla och träffa elins polare Signe och Freja en stund.
Blir man galen eller blir man galen? Va sjutton alltså. Och jag sitter här och tänker kvällskurs, träna, osv. Och att det inte GÅR när jag inte kan göra ngt på kvällarna.
Nä, det går inte. För det finns ingen jag varken kan eller vill binda upp " varje onsdag" för att jag ska göra annat. Sånt kan man ju inte fråga liksom!?
Var tredje helg sover elin 1 eller 2 nätter borta. DÅ handlar det om att Grovstäda typ. Jag kan inte låta bli och visst försöker jag tanka med något trevligt på kvällen men ibland är jag så jäkla trött så jag bara sover när hon är borta.
Snart kommer sommaren och då blir det ju lite trevligare och lättare på nåvis .. inbillar jag mig.
Då kan vi ju i varje fall variera lekparker . Lite längre bort. Nån helg.. Furuvik, bada osv.
Jag vet livet ser ut så här. Och jag har ett MYCKET bra liv. Men det blri så förbannat tråkigt. Det ser ju ut så här JÄMT.
Och bryts detta mönster ( som skedde i februari när elin fuckade upp nätterna i nästan 2v) så blir jag hel nojjig över DET. Men det är såklart en annan sak. För är det nått jag inte psykiskt fixar är när elin inte sover som hon ska. En skada som inte går över riktigt. Än.
En romas vore mysigt. Men jag har inte tid för honom i mitt liv just nu. Hur skulle jag kunna pricka in en man .. vart? Är lite ironsik mot mig själv.
Men HUR ska jag göra för att bryta detta mönster? Eller HUR ska jag göra för att acceptera det.
Idag - gör jag det inte. :-)
Kram
Mian
