Nej till Julen i år!!

Jag har alltid varit en passionerad julälskare.
Dock hade jag i mina senare tonår svårt för denna helg men efter att jag träffat min sons far och han visade att julen kunde vara så mkt mer, så började jag därefter att alltid vara vän med den igen.
När jag fick min son blev julen ännu mer underbar. Pyssel, pepparkakshus, pepparkakor som skulle glaceras, pynt och ännu mer pynt och julklapps smyg.

Men iår.. är lusten inte där. Jag vill inte HA adventsstakar i fönstret och julgardiner. Jag vill inte sitta med trist advent och undra hur jävla trevlig LillBabs firar sin skitjul med hela familjen.
Jag vet inte.. men Lillbabs är en sån där helylle person och jag kan inte låta bli att se hur hon syltar och bjuter hem hela byn i järvsö på nån jäkla ( hemmagjord - såklart )glögg, rimmar på paketen så där förbannat hurtigt, tomten som faktiskt ser UT som en tomte.. säkert nån inhyrd bonde, och allt är bara Fanny och Alexander jul fast i lindrigare form.
Så vadan detta snälla Mian??

Därför att det är PRECIS SÅ jag vill ha min jul. Jag vill ha stora tjocka släkten, göra julskinkan och rullströmmingen. Jag vill ha min stora familj med mina barn och ge julen till barnen med förväntningar om vackra julklappar.

Nog firar jag jul iår med det jag vill kalla min släkt och ser naturligtvis att det ska bli oerhört trevligt. Jag älskar dem.
Men när ska jag få ha MIN? Hemma? Med MIN familj.
Jag menar då alltså inte att fira jul med son och prinsessa bara. Utan jag tror ni förstår hur jag menar.
Jag vill dricka glögg med mannen jag älskar när barnen somnat och släkt gått hem och ge fin julklapp.

Nåväl nåväl... julen kommer och julen går. Bara att hänga på.

Och jag har limmat i hop pepparkakshuset i år med superlim. Bara det.. visar hur lite jul jag vill ha. Dock ska sonen dekorera och göra fint. och NATURLIGTVIS så är ju detta ngt jag aldrig skulle ge ett sken av till mina barn.

Men jag tvivlar de läser min blogg. Och gör sonen det kan jag säga " lilla gubben.. julen kommer bli underbar - som alltid"

Tipp tapp tippetippe tipp tapp..

Jag ska ut och leta guld
Men inte sån't som glimmar här
Jag ska finna mej en skatt
Och öppna en affär
Där ska jag sälja kärlek
Till alla som vill ha
Och dom sak få betala
Med sånt som jag vill ha

Det finns så många människor
Som inte äger nå't
Men ändå har så mycket
Som dom vill ge bort
Dom ska få handla gratis
Ett sätt att visa sympati
Och så finns det dom med skavsår
I händerna
Men dom struntar jag i

Jag ska ut och leta frihet
Men inte sån't man köper här
Jag ska frita mina sinnen
Och bygga mej en bro
som bär mej
Över haven
Till nå't annat land
Där ska jag kyssa
mina bröder och systrar
Och vi ska älska varann

Jag ska ut och leta drömmar
Till mitt nya jag
Jag har delat upp i högar
Dåligt och bra
Jag pussar på det onda
Och älskar allting som är gott
Och jag har blivit till en helhet
Av de gåvor jag fått

"eva dahlgren"

I bland kan saker i livet vara så enormt tydliga.
Göm en sak, tro inte jag ser, men jag ser.

GOTT med GRÖT

ja.. hur det går...

Hur går det nu då för oss och " sova hela natten" kuren.
Ja, det går framåt och framåt och det går bakåt och bakåt.. och framåt igen...
Så håller vi på. Men det går mest framåt.
Prinsessan lyckades fantastiskt nog med att sova en natt 11h på raken. Målet är 12 med den här kuren. Målet är 12..ja.. men jag kan ju villigt erkänna att jag är nöjd med mindre bara jag inte får tillbaka tidigare nätter innan kuren.
Jag kan skriva under på att det var det värsta jag gått igenom i hela mitt lilla långa liv. När tröttheten bränner in i själen. Det är obeskrivbart med ord.
Jag försökte förklara men orden räckte inte.
Men om du föreställer dig att du går och lägger dig och en person väcker dig 2 ggr i timmen i några månader så vet du precis sen. Nu var inte ALLA nätter så. Jag kunde ju faktiskt få sova 4 timmar på raken- i bland.
Först "kolik" kvällar under 7 veckor.. sen "natt rodd". Klart man som människa inte stod ut till slut och tankar på att fly fanns. Självklart.

Nåväl.. det är väl ändå historia nu kan jag tycka.
Jag kan nog stå ut med en timmes vargtimme rodd om jag fått sova fram tills dess.

Det jag kan se som resultat av fem månaders bebis... att jag faktiskt har svårt för bebis skrik. Jag var ner på öppna förskolan med min lilla vän och där var det en grymt söt pojke som ballade ur och jag kände hur själen i mig nästan snörpte till.
När nu min lilla donna får spel i vagnen.. kanske av övertrötthet.. så får jag verkligen koncentrera mig på att försöka tänka på annat , att stålsätta mig.
Ja, ingen kan ana ingen kan förstå. Jo.. jag vet EN som vet PRECIS.
Hennes barn började sova när denne lilla vän var 4 år. Hon vet vad jag talar om när jag berättat. Och för att vara ärlig.. hade hon det jävligare än vad jag någonsin hade.

Den som har varit mest fantastisk och tålmodig i detta är prinsessans storebror. Vilket tålamod, ödmjukhet och förståelse. Han är bara nio år, men ack så klok så klok. Dåliga samvetet mot honom har varit stort många gånger, men han förstår så klokt ändå. Snart ska vi ha, bara Han och jag.. en hel lattjolajban dag i hop.

Min lilla fröken är fantastiskt duktig nu och visst ska vi få ordning här hemma på sömnrodderiet. Hon är det sötaste lilla flickebarn. När hon ler eller skrattar så fylls min kropp med så mycket kärlek så jag går sönder av värmen som sprider sig i mig.