lördag 30 maj 2009

PARAGRAFRYTTRE!!


( Obs- långt inlägg)

Jag måste få bubbla ur mig.. och bloggen kan inte bli mer fantastisk att göra detta på.

Först vill jag börja med att skriva att det är UNDERBART MIRAKULÖST att ha fått denna lilla prinsessa ( som jag kommer kalla henne i bloggen). Hon är ljuuuvlig, söt, vacker och kärleken går som knivstötar in i hjärtat. Jag är lyckligt tacksam att hon är helt perfekt.

Men det här med sjukhus hörni.. Jag vet inte om det är mina erfarneheter av anhöriga som blossades upp under min tid på BB.
Barnmorskorna på förlossningen var FANTASTISKA och underbart coola och med ”Maria humor”. Jag gillade dem skarpt.

Men BB…. Vilken besvikelse. Visst finns många underbara barnmorskor där också men faktiskt, tro det eller ej, kärrlingjävlar som borde ha slutat för länge sedan. Paragrafryttare som brister i empati. Borde ha slutat och sitta med nån trist administrationstjänst och aldrig träffa folk.
Varför då , nu då? Barnmorskor på en BB avdelning har ju alltid haft ett rykte att vara varma, goa , kärleksfulla?
Jodå, det är ju marioteten… men så här

Att jag blir ensamstående med prinsessan vet ni ju. När jag kom upp till BB avdelningen så fick jag informationen att jag fick ha besök på mitt rum ( jag bodde själv) men besökarna måste vara en och en. Helt klart jag köper det.
Jag kom upp till BB lunchtid och på eftermiddagen kom världens bästa MY upp och hälsar på några timmar. So far so good…
Tisdag: My och Pernilla kommer i ca 20 min för att lämna min mobilladdare.
Sen på lunchen kommer min syster och in kommer en barnmorska på mitt rum , medans jag byter på en hungrig bäbis och barnmorskan kör upp regler om att det BARA ÄR PAPPOR SOM HAR TILLTRÄDE IN!!!!! DET HAR BESTÄMTS PÅ ETT PERSONALMÖTE OCH HAR VI NÅGOT ATT INVÄNDA SÅ KAN VI MINSANN TALA MED HENNES CHEF!!
Jag blev chockad…
Syrran försökte ” men härregud., hon är ju ensamstående”
” DET SPELAR INGEN ROLL, REGLELR ÄR REGLER, NI FÅR SITTA UTE VID HISSARNA OCH SOM JAG SA SÅ FÅR NI TALA MED MIN CHEF OM NI INTE ÄR NÖJDA MED DET HÄR. VI KAN INTE HA MASSA SPRING! PÅ GRUND AV INFEKTIONSRISKEN”….

Hon gick..
Jag andades. Och gav prinsessan till syrran och stövlade in på deras fika rum . 8 barnmorskor fick ta del av en Mian som med is på pratbubblan och tårar i ögonen sa ” Va fan är er empati? Ni är ju förihelvette barnmorskor. Det här är nog jobbit som det är och är det någongång jag behöver mina vänner så är det NU och det borde ni FATTA!!”

MEN DET HÄR ÄR REEEEGLERRRRR .. DET ÄR LIKA FÖR ALLLA!!!

Ni är ju fan inte kloka och jag vill tala med er chef. NU!! Sen gick jag.

Chefen kommer in till mitt rum och förklarar regler om att det BARA är papporna till barnet som har tillgång till rummet och mamman. Jag kunde inte begripa vad det var för skillnad. Jag hade enskilt rum, och vännerna kom en och en. Jag hade aldrig sagt ngt om jag hade haft 3 tjejer sittandes i rummet och i timmar. Här handlade det om att 2 st kom samtidigt i 20 min och några timmar senare min syster.

Min sons far skulle komma på eftermiddagen tillsammans med sonen och jag fick veta att han skulle sitta utanför vid hissarna och sonen skulle få gå in SJÄLV till mig.
Han som jag känt i 17 år , levt med i 11 , han som ff är en del av min familj och ff en av de viktigaste människorna jag har. Han som stöttade mig på förlossningen när Pappa Holland inte ville längre. ( Ja, sonens far är en klippa, och vi är godaste vänner och även om folk har åsikter att han var med på min förlossning skiter jag fullkomligen i. Han är min bästa vän)

Jag får frågan ” Men ÄÄÄÄR han PAPPA till barnet?”
” NEJ ,.. då får han stå utanför”
”Men han var med på förlossningen”
” Ja, men han är ju inte PAPPAN”

Jag började stortjuta. Grät som ett barn. Och DÅ kunde hon tänka sig att i detta fallet göra ETT undantag.

Detta innebar att onsdagen var i princip besöksfri för min del. Syster kom en stund. Men jag ville ogärna sitta vid hissarna när en familj på 15 personer fikar brevid.
Hur vet jag hur många av dem som just varit förkylda, haft magsjuka och What so Ever.

Efter mitt lilla ifrågasättande i fikarummet så kom det barnmorskor in till mig och beklagade reglerna såg ut som de gjorde och de sa även ” ibland måste vi ju faktiskt blunda lite för dem” och jag såg de ogillade regeln skarpt.

Vad jag hörde sist, var att de skulle ta upp detta igen.

Jag kan köpa regler och sånt. SJÄLVKLART! Men jag blev felinformerad uppenbarligen. För den delen vill inte jag ha en kärring i mitt rum som mässar om dessa regler medan jag har ett gråtande barn och gömmer sig bakom ” bestämt på personalmöte och prata med chefen” snack. Här borde man skicka någon till en ”bemötande kurs”.
Hon kunde väl ha väntat en stund. Knackat på lite ödmjukt och snällt förklarad hur det såg ut.
( Jag hade inte accepterat denna regel ändå, men jag kanske inte skulle varit i närheten av att bli så upprörd som i den grad jag blev).

Är det jag som har fel här? Är det rätt att jag ska möta mina vänner vid hissarna?
Jag menar. Är det fel att EN och EN besöker mig på mitt ENSKILDA rum när det inte finns en pappa? Är detta i Landstingets STADGAR?? Näe, det är bestämt på ett personalmöte..
Jag FÖRSTÅR om man inte vill ha spring med vänner och bekanda, mormor och morfar, kusiner osv.. Men jag förstår INTE att jag som ensamtående mamma inte ska få ha EN vän på mitt rum. EN vän åt gången?? Jag köper det INTE.


Nåväl, det här är inte färdigt ännu. Jag ska fan ändra den där reglen där uppe!! BE SO SURE. Det kommer komma andra mammor efter mig.

Phuu.. nu känns livet lite lättare. När jag fick skriva ur mig det där.

Livet är gott!
Allt går bra!

fredag 29 maj 2009

MIN PRINSESSA

Kom Måndagen den 25 maj kl 09.27.


Hon är underbar!!!

Skriver mer senare. Har massor att berätta. ;-)

lördag 23 maj 2009

It is time.. or not?

Japp, i natt gick vattnet till min stora förvåning och jag ringde upp till förlossningen där de konstaterade med mjuk röst " jamen.. kom nu.. så ska vi tidigare lägga kejsarsnittet. Stressa inte". Jag försökte få barnmorskan i telefonen att förstå att det här var inte enligt min planering för jag har så mycket annat jag skulle göra innan. Hon fick sig ett gott skratt i andra änden. Lätt.. Stresa lite. Jag messar min kompis MY som är här på mindre än 4 sekunder.
Min vän som ska vara med på förlossningen pratar yrvaket i telefonen och fattar ingenting. Det var ju inte dags NU , det var ju till veckan!!???

Nåväl, jag är ganska glad över att det ÄNTLIGEN är dags. Och åker väl upp med ett litet svagt leende på läpparna trots allt och tankenom att " om några timmar så är det här över".

Jasså? För det första så har fröken vänt sig med huvudet nedåt så ett kejsarsnitt är är uteslutet. Och jag kan väl hålla med läkaren som säger att det är det bästa både för mig och lilla fröken. Nu är det bara att vänta på värkarna - som aldrig kommer.
Sover några timmar och det konstateras kl 11 idag att jag får åka hem och vila.
( vilket jag uppskatter då jag avskyr sjukhus). Jag trodde jag skulle vara hemma i 2 timmar typ, för jag kände det började "pyra" lite..
Nu när jag skriver detta så har inget hänt.
Jag kan inte sova fast jag är helt slut. MY har vallat mig 2 ggr i prommenader - inget händer... Jag har plockat lite här hemma .. men.. Nada..
Jag ska vara tillbaka senast kl 8 i morgonbitti på förlossningen för att kolla att fröken mår bra.
När jag skriver detta är jag trött trött trött. Jag vet vad jag har att vänta framför mig , men det verkar då helt hopplöst att det ska komma igång.

Jag vill sova men kan inte.
Hur som haver, så får jag inte gå hur länge som helst utan fostervatten så tids nog så ska det väl ha löst sig.

Allt går bra!

fredag 22 maj 2009

Sista helgen

FredagKväll. Sonen har gått till sin pappa och jag konstaterade att det här är min sista " jag-har-inga-barn-helg". Den sista på länge.Mycket länge. Kanske är lika bra, för de där barnlediga helgerna kan ju ibland ha en tendens till att få en att återgå till nått slag " apstadie" i form av att komma hem lullandes från en krog kl 3 på natten. Vakna med nån form av ångest och man går runt hemma och intalar sig själv att ALDRIG MER gå ut och parta och vakna dagen efter och vara bakis. Jag vet inte hur många gånger jag sagt til mig själv efter en ute helg att jag ska börja baka patéer och bullar. Sy och bara göra sånt som VUXNA gör på helgerna.

Men dock.. är det ju skönt att få slappna av i bland och bara ha så där röjjigt kul.
Det kommer jag ha igen. Men, det slog mig att , det här är sista helgen jag är själv på mycket länge. Sista helgen med att sova hur länge jag vill också.
Ska fan parta på en drink nu. Apelsinsaft med is. Kanske till och med att jag lyxar till det med ett litet sugrör i.
Nästa helg hörni.. då är jag tvåbarns mamma. !

Bättre än alla krogbesök i hela världen!!

torsdag 21 maj 2009

Nämen.. hälsodeklaration.....

Jag ska fylla i en hälsodeklaration om diverse åkommor som man kanske har. Detta inför kommande "operation" i form av kejsarsnitt som ska göras.
Jag ska svara på 18 frågor om jag har vissa sjukdomar eller nedsatt hälsa.

Härregud.. ni som känner mig väl.. Ni vet ju att det här är ju i princip omöjlighet för en sådan som jag.
Jag kan inte svara på om jag har en lungsjukdom eftersom det är inte är någon som har kollat upp om jag HAR det. Jag är ju rökare... Så jag vill ju svara att " Ja,.. kanske" på den frågan. Jag menar , om jag svarar NEJ och så är det inte så.
Nu svarade jag NEJ. Men la till på "övrigt" " RÖKARE".
Muskelsjukdom? Vad är det. " jo , jag har haft jävligt ont i ryggen under 2 månader" är det en muskelsjukdom?? Eller inte. Svarade NEJ på den också - Men la till på " övrigt" ont i muskel länge.. "
Får du andnöd vid ansträngning? Men.. JA.. nästan, jag är ju höggravid. Jag flåsar som en flodhäst när jag går 50 meter lite för fort.

Varje fråga har jag liksom en motfråga till. Jag vill utveckla allt.
Det enda jag egentligen var helt säker på var att jag inte hade högt blodtryck, har pacemaker eller sockersjuka.

Jag har dock skrivit att jag är livrädd, orolig och har aldrig opereras förr.
( Opereras.. härregud.. jag ska få ett barn.. Opereras? Är det inte sånt man gör när man är sjuk, brutit ngt eller så).
Kan man inte döpa om det där till något mysigt ord i stället?

Nåväl. Jag ska ju lämna den där till läkaren så jag får prata med honom om det där då. haha. ja. jag skrattar åt mig själv också.

Nojjig? Jag? Nähe?

Sov gott.

Don´t stay...

Det här är min ARG LÅT.. Renar lixom när adrenalinet kokar lite för mycket..

http://www.youtube.com/watch?v=dPb6kiGzl44

tisdag 19 maj 2009

SKOLAN

Jag var på utvecklingssamtal för min son för några dagar sedan.
Ju mer jag tänker på det där samtalet destomer fördundrad över blir jag över skolan.
Min son visar sig vara oerhört duktig i mångt och mycket( så klart  ). Han gör det han ska och klarar ämnena bra.
Som lärare hastar man ingenom de ämnen som funkar, snabbt. Mycket snabbt.
” ja, du är ju duktig på att läsa. Du är på nivå 14 och i trean ska man vara på nivå15 (han går i 2an nu), matten funkar jättebra osv.. ”
Detta hastas igenom under ca 15-20 minuter.
Samt lite övriga frågor som sonen själv får skatta sig själv på en skala.
Är du en bra kompis? Gillar jag att gå till skolan på mornarna osv..

Sen- pratas det om Gymnastiken. Ett ämne min son avskyr av någon anledning. Det är inte det att han inte gillar att röra sig utan det är själva formen av lektionen han inte gillar. Han gillar inte att TVINGAS spela spökboll, eller basket i lag.

Detta ämne lägger man 30 minuter på utvecklingssamtalet.Hurvida han inte vill vara med på gymnasiken. ( han ÄR med , men det är med motstånd).
I 30 minuter får han höra att han ” måste FÖRSÖKA ha lite vilja" till Gymnastiken, att han inte kan bara ” strunta i brändboll” när han bara tycker så.
I 30 minuter så får han försöka förklara ” VARFÖR” gymnastiken är så hämsk.
Min son börjar nästan gråta för jag ser hur fruktansvärt pressad han blir.

När fröken till slut säger ” ja ,om du inte sköter gymnastiken , så kanske du heller inte får något betyg i det när du går i 8:an , när man börjar får betyg”.

Vänta här nu…. När man går i 8:an?? Hur gammal är man då? JO.. 14.
Hur gammal är sonen idag? Just det -9år!!
Hon viftar med ett papper för min son där alla ämnen står skrivet och säger desstuom. ”Har man inte kryss i den hääääär rutan, då kan man kanske få GÅ OM sin klass”

Va i helvette är det där för pedagogik??? Ursäkta uttrycket!!

Här fick jag nog och kände jag att jag måste gripa in till min sons försavar. För jag hade suttit länge och lyssnat och väntat på en ” lösningsfokuserad” slutkläm, som aldrig kom.

Jag frågar först VAD det är i gympan som fungerar idag? För nått måste ju fungera.
Jodå, han älskar hinderbarnor och diverse aktiveter. Det är bara det att vissa saker stenvägar man . ” Va bra,” svarar jag,. "Tycker jag påvisar på en viss styrka att kunna säga ifrån att man inte vill".

Jag frågar även om det inte är någonting läraren själv kan göra för att underlätta för sonen , att göra något så att ämnet blir lite roligare, finns det medbestämmande från eleverna? kanske han kan få vara med och planera en gymnastiktimme ( för tydligen får eleverna det),? har man kollat var som sker på gympan egentligen- hur ser det ut i killarnas omklädningsrum? före och efter?.
Min son ska bara Gilla gympan och FÖRSÖKA och läraren ska bara vänta på det.
Vad är det för pedagogik. ? Han är fortfarande liten, även om han är 9.

Så.. man bestämmer att han gympaläraren ska försöka få ” med honom” mer i Gympan och Se honom lite mer med vetskap om att han tycker att ämnet är jättetråkigt. Och desstuom få vara med och planera en gymnastiklektion.

Fokusera och lyft det som fungerar istället. Inte hota med att man inte ska få betyg i ett ämne om 5 år.
Dessutom i GYMNASTIK!! Klart man går igenom det som kunde fungera bättre. Men 30 minuter för Gympan. Gud så dum diskussion.

EN gång till : FOKUSERA och LYFT FRAM DET SOM FUNGERAR!

måndag 18 maj 2009

En dikt av sonen ..

Sommaren är bra
Förutom att man åker båt och
blir våt
men
man blir ren och jag blir till
skolan sen

Morgontrött..

Ni som känner mig... Ni veeeet ju hur morgontrött jag är.
Ringer ni före 10 så svarar inte jag.
Bara så ni vet! :-)

Snart är mina " sova ut och när jag vill" slut.
Jag vill gärna ta vara på det.

Om jag är ute och handlar, står i duschen eller bara befinner mig ute
så betyder inte det att jag ligger på BB för att jag inte svarar i telefonen.

Puss!

söndag 17 maj 2009

fredag 15 maj 2009

http://www.youtube.com/watch?v=D3B-oHx2uWQ

Fick ett låttips här om dagen. Tack!
Fantastisk fantastik låt.

Ryser....

Jag KAN vara elak.. Jätte elak.

Jag kan vara elak.. Jätte elak.
Och jag skämmes . Men vem är det som ska skämmas här?

För 5 år sedan så separerade jag från min sons far. Detta innebar naturligtvis att vissa (få) vänner slutar höra av sig. Detta många gånger på grund av det är människor man lärt känna genom sambon så de liksom ” tillhör honom”, om ni förstår vad jag menar.
Det blir i princip helt tyst. Helt. Inte ett telefonsamtal i sikte.

Sen börjar det ringa… och jag ser att det är gemensamvän från ” då tid” vars fru som ringer.
Jag kände till numret och var tvungen att kolla upp det innan jag ville svara och ser att det är just hon. Jag blir till ett enda stort frågetecken då jag inte hört ett LJUD på 5 ÅR!!
Jag vägrar så klart svara, för jag förstår syftet med detta samtal. Det rings från detta nr varje dag minst 3 ggr om dagen. Jag stenvägrar ff.
Igår ringde det igen och jag svarade tillslut för att bli av med det där.

” Näemen Heeeeeeeeej Maria.. Hur äääääääle määää laaaaaaa, det va ju sååååå länge sän?”
” Ja, 5 år sedan närmare bestämt” svarar jag syrligt.
” Men duuu jag höööööörde du ska ha barn.. men guuuuu vaaa myyyyyysigt fö la!”

Här vet jag att detta samtal inte består av att ringa och prata om hur mysigt det är att få barn. Detta samtal handlar om att hon vill luska vad som har hänt och att jag blir själv med ett barn.
Jag är mycket kort i samtalet förklarar att jag är trött och får höra av mig en annan gång ( om fem år kanske?)
” om du behöver hjÄlp så hjälper jag till. Du och sonen kan väl komma å grilla sen i sommar så kan jag hjälpa la om du behöver barnvakt. Kan ju bli jobbigt å bli själv”

Jodu… Komma å grilla? In your dreams.

Förlåt, och förlåt till henne. Men fan va dåligt!
Även om denna männiksa ringer efter 5 år och menar all världens godhet. ( förmodligen var det ju så.. men jag är allergisk mot all nyfikenhet som jag upplever i detta. Och det är INTE SYND OM MIG!!! och JAG väljer själv vilka jag vill delge mitt privat liv för)
Så ja KAN inte ta det åt mig. Jag KAN inte ta emot det. Det är inte det att jag är förbannad eller ” bitter” för att vi inte haft kontakt. För vi umgicks inte jämt heller förr i tiden om så när på en middag ibland .. det är ju det som är så himla lustigt..
Men om man inte hört av sig , inte ens med ett litet mail ibland och HELT plötsligt så ska man vara ” en god väninna” efter FEM år. Nonono.. det där köper jag inte. Jag diggar mina vänner och skulle aldrig skriva ett ont ord. Men i detta fallet har jag lust att bara säga -

”Mind your own business –girl. “

torsdag 14 maj 2009

Musical..


Jag har varit på min sons skolas musical. Varje år så har de musikal inom det Tema som de jobbat med under året. Förra året handlade musikalen om vår miljö vilket också innebar att jag i månader fick baxning hemma av sonen som förklarade för mig att man måste göra si och så när man sopsorterar. osv.
I år handlade musikalen om " fantasi och verklighet".
Barnen tog oss genom en resa på fyra olika sagor som var helt tvärtom och som var tvungna att " rättas till" då det var någon som stökat till bland alla sagor.
Det var Emil, Askungen, Rödluva och Pippi.

Jag tycker det är så UNDERBART med barn som ställer sig på en scen och sjunger så de tar i från tårna och även om det inte blir en TON rätt så strålar det av lycka för att stå i centrum. Och replikerna sitter som i sten även om det låter som de läser direkt innantill och har väldigt brottom med att klara av just SIN replik.

Urgulligt. De är stolta, bekymmersfria och bara glada.

Sonen gruffade lite innan det här för han skulle vara troll. Men likt sjutton står han med och tar i så han spricker när sångerna sjunges och klart man som mamma tycker det är underbart att se.
ÄVEN fast det kan bli lite långt, lite varmt, lite kvavt och man lite så där i heeeeeemlighet tittar på klockan... och konstaterar att det här blir en lång föreställning så är det ju helt underbart att se alla dessa barn stråla.

Och mamman fick lite annat att tänka på.

"Rätt sak händer"

"Rätt sak händer"
Mm.. De kunde inte vända lilla fröken. De ville inte ens försöka då moderkaka och så låg tokigt. För stor risk att ngt skulle hända.
Där fick jag nu 2 alternativ igen. Ville jag föda med fötterna ut först eller få ett planerat snitt.
" vad önskar du?" frågar läkaren.
Ja, va fan önskar man. Pest eller kolera liksom?
Jag kan ju inte ta beslut och läkaren som inte får komma med RÅD lyckade jag få ur i alla fall att det är mindre riskabelt med ett kjesarsnitt. Ok..
Då blir det kjesarsnitt..
Jag har aldrig legat på sjukhus ( mer än när jag fick min son och när jag var på aktuetn när jag var liten för en stelkramps spruta). Jag berättade sedan tydligt för en barnmorska som kom in och skulle förklara förloppet att jag HATAR sjukhus, jag litar inte på nån och jag kommer ifrågasätta allt det gör. ( ja , jag ÄR hopplös)

I sammanhanget, "på andra sidan bloggen" har jag vännen " cancermamman" .. och då blir mina små bekymmer NADA. Perspektiv. Lyxproblem. Härrgud. En rutinoperation.
Kan madonna göra 2 kjesarsnitt i en ålder vid 40 så ska väl fasiken jag fixa ETT , helt enkelt. Jag får leka Madonna den dagen. ;-)
Har fått datum. Behåller dock för mig själv en stund.
Måste smälta det här.

Allt går bra.
Intuitionen sa " gör ett försök". Inga fler.
( de kan alltså försöka 3-4 ggr och det är ingen angenäm upplevelse).

SÅ- ett försök får läkaren på sig.
Och jag ska stämma hela sjukhuset om det händer flickan ngt!
Be so s u r e!

onsdag 13 maj 2009

Men lilla fröken - SNURRA

Jag var till min barmorska idag. Jag nämnde att hon varit lugn ett dygn, har liksom inte känt så mycket kickar och min förklaring till det var ju att det börjar bli lite trångt där inne. Neheehdå. här ringdes det till förlossningen och BENG BENG så skulle jag dit. Dessutom var min barnmorska orolig över om hon hade vänt sig eller inte.

?? Kan jag få bli lite mindre stressad tack!!
Nåväl, väl på förlossningen och fick se den lilla fröken igen. Och nu vet jag till 100% att det är en flicka. Det var ju mysigt. Lilla fröken ligger i tvärläge! Har inte vänt sig i det läge som hon ska ha gjort vid den här tidpunkten.
Sen fick jag lägga mig i en sk CTG kurva i 30 minuter i ett lite psyko rum. Det ända jag hörde var bebisen hjärtdjud. Jag tänkte,, " så här måste det vara att vara i ett rum där man blir knäpp!"
Tack och lov var Pernillan med.
Happ. Fick besked om att fröken ska vändas i morgon. Halv nio ska jag vara där.
Ska få brikanyl och sen ska en läkare putta runt henne. Om det inte lyckas så blir det ett planerat snitt.
Kul.. jättekul..
Har nu botaniserat i allt som står skrivet om vändningar och tydligen så råder det delade meningar om det där. Ena sidan att man absolut ska säga NEJ och den andra " It´s naaathing" Risker för barnet osv.
Varför informerar man inte om detta. Varför tar det för självklart att jag ska " gå med på detta?" Jag trodde i min enfald att det var så här " man gör". Men tydligen så har man ett VAL som gravid att tacka nej till vändning. Patientlagen - kallas det.
Desstuom tror jag även på naturens egna lagar. Att hon vänder sig när det är dags, men man blir ju lite liten i en sån där sits. Tar med sig informatinsfoldern hem och bara accepterar. Jag har alltså till kl 8 i morgon på mig att tacka NEJ till detta och få planerat snitt.
Men hallå! GE INTE MIG VAL. fan
Inte kan jag bestämma det heller. Nu ska jag lägga mig på soffa och höra vad min intuition säger till mig.
Hepp!

tisdag 12 maj 2009

!!%@*# -TV

Min Tv är lite underlig.. Eller .. KNÄPP. För länge sedan så råkade jag knappa in textning på teven. Ni vet sånt som döva har för att kunna hänga med på nyheter och diverse andra program.
Jag vet inte varför jag fick för mig för att testa det där, men jag gjorde det i alla fall.
Problemet är nu att det inte går att få BORT!! Jag har testat ALLT och det fungerar verkligen inte.
" Få hit", sa syrran och tyckte jag var konstigt trög som inte förstod att det bara vara att klicka bort. JO, tjena. Men jag har haft det där sedan sommaren 2008 och jag FÅR inte bort det. (Hon lyckades inte)
Det gick så långt så jag faktiskt RINGDE TextTv på Sveriges Television -ja, jag är envis- för att få bort det. Jag gav mig f-n på att jag skulle ha bort det bara. Det tog ett tag i innan växeln där fattade vad jag ville och till slut efter några omkopplingar så kom jag fram till avdelnigen för just TEXT TV. Men det fungerade i alla fall inte. Och det var ju inte så konstigt för han jag talade med var journalist. Men han försökte tappert förklara att det är " ju bara att trycka BORT som när du trycker bort TEXT TV".. jojo Alltså, hur korkad tror ni jag är?? Jag skulle väl inte RINGA SVERIGES TELEVISON om det var så enkelt.

När jag skulle se melodifestivalen till exempel så hade jag den där textningen Gissa om vi höll på att bli tokiga här hemma för den som sitter och textar skriver så låååångsamt och Petra Mede som gick på som en Bulldozer när hon snackade..
Den stackars textaren måste ha slitit sitt hår.
Men det gör jag med, därför har jag nästan slutat titta på 1:an eftersom det är omöjligt att få bort.

Ja! Jag har verkligen provat allt. Det GÅR inte. Utan jag får se på " döv teve " om jag ska titta på Kanal 1. Tänkte fakstiskt prova om det blir lika om jag gör samma på 2:an att det lixom fastar så där. Men törs inte....

Nåväl , tur att Kanal 5 finns - de RIKTIGA programmen. ( ironi)
"I händelse av ett tredje världskrig är det bara Keith Richards och kackerlackorna som kommer överleva." - Okänd

söndag 10 maj 2009

FRUKOST SURR

Söndag morgon….
Frukost.
Att äta frukost själv en lördag eller söndag är liksom en symbolik med ”ensamhet” för mig.
Det blir jag och spegelbilden i brödrosten lixom. Kan inte koppla av och sitta där och käka gröt och njuta. Det blir kaffe och dusch.. och när jag blir så där riktigt hungrig så blir det en skål med fil och flinger som jag kan äta i princip stående. . Bara för att jag vägrar sitta och äta själv. Konstigt? Ja, jag är benägen att hålla med.
Men att vakna på morgonen och inte dela den med någon.. suck.

Jag älskar ju nämligen att äta frukost. Men med sällskap.
Sällskapet ska ju också helst också vara den man delar sitt liv med. Helst.
Då kan jag ösa på rätt mycket. Det ska vara mackor , olika pålägg, kaffe, ägg, flingor osv osv. Kan sitta läääänge…
Man kurrar lixom på var sida om bordet och kommenterar något nyhetsinlägg lite kort till varandra. Och SÄRSKILT på sommaren när man kan sitta ute och äta.
” Men vi har levt ihop i så många år så vi gör inte sånt längre! ” hör jag kommentarerna.
Då jag levde långa sambolivet så käkade vi ALLTID sån där gooood frukost varje helg.
Och då levde vi ihop många år. Spelar ingen roll hur irriterad och less jag kunde vara , Frukost skulle det vara!

Det händer ibland, att det finns en ensam fruksostsjäl på andra sidan datorn. Jag menar då på MSN. ( nej, jag tycker inte Msn är en fjortis grej, jag tycker det är ett super sätt att hålla kontakt med omvärlden och vänner). Är ett litet sällskap om ngt.
När sonen inte är hos sin far brukar vi köra ” hotelfrukost konceptet”.
Det är naturligtvis jätte jätte mysigt det med.

Jaja, life will tell if i will have a man for breakfast .. ;)

Oj, det kanske inte var det jag menade,.. men det är väl inte helt fel det med så det får stå kvar.

God Söndag!

torsdag 7 maj 2009

Swwwiiiisssccchhhh... va fort det går

”Regeringen kommer att fatta beslut om skärpta regler för behandlingshemmen från nästa år, och tillsynen ska föras över från länsstyrelserna till Socialstyrelsen, säger folkhälsministern Maria Larsson till Rapport”

”Många behandlingshem har allvarliga brister, enligt Socialstyrelsen, Bl.a. har personalen inte tillräcklig kompetens och det saknas rutiner för att förhindra övergrepp”


Men guuu… inte behöver väl de ha så bråttom!!!! Redan NÄSTA år!! Här går det minsann undan bland beslutsfattarna. ” Swwwwwicssschhh”

onsdag 6 maj 2009

Har inte gjort nått...alls.. idag..

Har inte fått mycket gjort idag, men å andra sidan, måste man alltid få någonting gjort?? ja, Någonting måste man ju göra för att inte känna sig för SLÖ. Så en tvättmaskin har snurrat. :-)
Varför får man så dåligt samvete när man inte gör något? Alltså, jag har suttit och glott på teve här på förmiddagen, samt surfat och skrivit lite mail och känner mig jätteslö.
Det är som att ha en jävul på axeln som väser lite fint i örat" duuu ääär sååå laaaat.. duuu gööör iiiingggennntiiinngg" och en lite ängel på den andra axeln som snällt säger " du gör helt rätt som bara vilar. Ta vara på det här nu.."
I bland vinner jävulen, och det är då jag stoppar in tvätt i maskinen och diskar undan.
Ärs, jag tänker inte ha dåligt samvete. Tänkter sluta med det. Desstuom ska jag och sonen gå och käka pizza idag. Bara det! och jag HÖR INTE jävulen på axeln väsa" fyyy.. vaaa onyyytttigt .. och vad laaaat du är som inte laaaaagar middagen"
Jag lyssnar till lilla ängeln som glatt säger "passa på nu och ät en pizza och njut".

Nåväl. Hittade en låt idag som är så underbar med BONO. Hans RÖST. Men hela låten och texten är fantastisk. Sen att han är så fruktansvärt läcker gör ju inte låten sämpre precis.

http://www.youtube.com/watch?v=4hrPKJlxi-Y&feature=PlayList&p=10BE6DC4A3453174&playnext=1&playnext_from=PL&index=82

"en sån som hooonom fåååår duuuu aaaaaldrig"

JAG VET DET!! JÄVULS HELVETTE!

tisdag 5 maj 2009

Diddelidu.. diddelidun.. ....

måndag 4 maj 2009

STÄDAT...



Det är städat!! Jag menar så där riktigt utrensat och städat hemma hos mig!
JAg tror 45 böcker har åkt i soporna och en massa annat onödigt tjaffs.
Saker som stört mig i månader har det blivit ändring på. Det har möbleras om och det har fixats. Det har tvättats i grovtvättstuga och det har dammats.
Och jag är skitnöjd!!

Undrar hur nöjd My är som offrade en hel dag för det här?? För mig! För att hjälpa mig!! Jag menar, hur TRÅKIGT är det inte att städa?? Och så är det liksom inget snack, she is here. DÄr gick jag och p e k a d e när det skulle rensas och hon pysslade för glatta livet med en energi man sällan ser. Fullt ös på damen. Medans en annan pustade efter att ha dammsugit 2 rum. ( men av förklariga skäl kanske..)
Det är lite lite kvar, men det fixar jag själv.

Men känslan av att kunna " andas" är enorm.

Tack Mysan!!!

söndag 3 maj 2009

Jag ska aldrig mer lägga pussel som inte finns..


.....

En vän tilll mig har fått cancer. På riktigt!!

Jag fick känslan att något är alldeles fel och var tvungen att skicka henne ett mail ” vad är det frågan om ?” Hon svarade ” ja, jag har cancer” och hon berättade hela förloppet. En elak rackare som satt sig i hennes kropp. Den här rackarn har även gett henne metastaser av ett ganska stort antal dessutom.

Jag kände mig alldeles tom efter jag läst hennes svar.. och samtidigt skämdes jag på nått underligt vis. Här går jag min hypokondriska kärring och letar fel och där är hon , mitt i verkligheten och för henne är det här på riktigt. Helt ovetandes har den här rackarn gripit sig fast och under ganska lång tid fått härjat runt. Hon är ung , har också barn och ett framgångsrikt liv..
Efter tjat av undertecknad så skaffade hon också en blogg ( länk till hennes sida nedan) och bloggar nu om sin ” resa”. Och grät jag inte förr så gjorde jag det nu….
Hon skriver så här ( med tillåtelse av henne fick jag klistra in från hennes sida)

Här har hon just fått besked om vad det är frågan om….

”Jag kan inte ha 17 metastaser i levern för jag vill se mina barn växa upp. Se mina barn växa upp. Jag kanske inte får se mina barn växa upp och det här får inte vara sant. Jag vill inte veta när jag ska dö. Men jag lyfter min högra fot och tar ett kliv rakt ut i luften.
- Kommer mitt liv att förkortas?
Det känns som en smart fråga. Svarar han ”ja” är det ok, för att dö vid 79 istället för vid 86 kan jag gå med på. Jag kan välja perspektivet själv.

- Det är möjligt, svarar doktorn på begriplig danska.

Det är Skärtorsdag och jag har cancer. I förmiddags sydde jag en kycklingdräkt i gul fuskpäls åt 9-åriga sonen. Han ville inte vara påskgubbe, han ville vara kyckling. För några timmar sedan sydde jag kyckling och nu sitter jag här med cancer och kommer förmodligen att dö innan jag hinner säga kackel i hönsgården. Och vem ska se till att barnen är ordentligt klädda då?”

Paaaanik!!!!

Hon har dock , i sitt skrivande , visat att hon är väldigt väldigt stark någonstans.Att hon kommer fixa detta är min fasta övertygelse!

Och jag kommer aldrig någonsin mer nojja mig för cancer.
Aldrig mer. Aldrig mer.
Kosmos gav mig en snyting. Sa till mig” Nu räcker det din hypokondriska skitkärring!
Det finns faktiskt människor som drabbas av det här – på riktigt!”
Det är slut med " ” hej Mr Kilopraktor, Jag har ont i nacken, Kan det vara nack cancer eller tror du jag har suttit tokigt vid datorn? Ska jag tala med en läkare ??"
Never!



All kärlek till dig! <3

Följ hennes resa på adressen http://mammacancer.blogspot.com/

lördag 2 maj 2009

Tillägg till gårdagens inlägg....

Gefle Dagblad skriver idag " Influensan är mindre aggressiv än väntat"
" Världhälsorganisatationen WHO ser inga skäl till att höja beredskapen ytterligare".

"-Lyckligtvis är viruset inte så aggressivt- det är inte som fågelinfluensan som hade en dödlighetsgrad på nära 70 procent" ( hälsovårdsministern José Angel)

Vidare i artikeln skrivs " En dansk kvinna som återvänt från ett besök i New York visade sig ha smittan. Hon kom till Köpenhamn med flyg från Newark den 29 april. Hon blev inte särskilt sjuk och har redan nästan tillfrisknat"

Mm.. Jag säger igen.. No need to worry! :-)

fredag 1 maj 2009

Behöver läkemedelsindustrin pengar, eller vad är det frågan om?


Har vi glömt den här rubriken??
"Fågelinfluensan – nästa globala infektionshot från Asien" För de hundratalet döda runtom i världen var fågelinfluensan givetvis en tragedi, men någon pandemi, en global epidemi, blev det inte.


Svininfluensa!! Pfffft... säger jag bara. Media över hela världen stressar upp oss stackars människor. Expressen och Aftonbladet ( 2 största SKITtidningarna i Sverige) skrämmer upp oss med diverse lånsökta repotage.
Virus som sprids över hela världen och skolor stängs.
Har vi glömt att vi hade samma alarm vid GalnaKo Sjukan och Fågelinfluensan.
Och nu- svininfluensa. Ser man det i världsperspektiv kan man jämföra med 2 miljoner dödsfall per år av TBC, många miljoner. Englad hade 87 dödsfall av galna kosjukan. Denna jämförelse görs bara så vi har proportionerna med oss i det fortsatta resonemanget.

Nu ska det bunkras in Tamufulid igen ( som jag för övrig hörde att Sverige nu har ett överskott av eftersom det aldrig blev någon kris gällande fågelinfluensan).
Det ska tillverkas vaccin. Läkemdelesföretagen gnuggar sina små fingrar och ser miljarderna rulla in.
Suck
Ett influensavirus kan inte sprida sig utan att vid varje delning tappa kraft.. på kort sikt dör det.
Vi behöver inte vara OROLIGA. Är min åsikt.
Varje år här i Sverige så dör ca 3000 st av den vanliga vinter influensan! Inget som tidningarna brukar ta upp. Nu då det KAN hända att 4000 st dör så är det ett stort nyhetsvärde. ( aftonbladet)

Jag, som ändå brukar vara rätt nojjig när det gäller allvarliga grejjer, oroar mig faktiskt inte ett SMACK om det detta.
Jag blir bara arg.

OKej, vi säger som så.. att den här gången så ÄR det allvarligt och halva sveriges befolkning kan komma att drabbas... ( uuuhhh.. va rädd jag blir Aftonbladet), så är det FAN medias fel. Vi bli avtrubbade av media som har för avsikt att sälja lösnummer och skrämma skiten ur oss. Och när det Larmar på riktigt - bryr oss vi inte. ( jag får väl ÄTA upp det här inlägget om jag har fel...)

Faktum är att det totala antalet dödsfall i svininfluensan hittills motsvarar antalet dödsfall som aids skördar varje timma.


Stay cool!