I was aiming for the sky,
ended up flat on the ground
But once again the sun is rising,
I better keep on walking
Keep on walking

I have a long road ahead of me
It’s cloudy and dark ahead of me
Will I ever get through to the end?
Been down this sling so many times before
And I told myself I would do it no more
Now I’m back on the same road again

I was aiming for the sky,
ended up flat on the ground
But once again the sun is rising,
I better keep on walking
Keep on walking

There’s some twists and turns I’ve gotta clear
But when I’m done the end will soon appear
I can leave my troubles behind

I was aiming for the sky,
ended up flat on the ground
But once again the sun is rising,
I better keep on walking
Keep on walking

I never stopped believing
I know what I should do,
just let the light guide me through

/Salem Al Fakir

Jag och Bodybuilderserna...

Ja.. att gå ner i vikt i all ära som jag gjorde efter Elin kom ( 17kg på 3 veckor) men att sedan fortsätta och fortsätta gå ner... är faktiskt inte till den glädje man många gånger kan tro.
Läkaren sa till mig " jag kan inte räkna ut din BMI för det går inte med den här tabellen då de flesta söker för övervikt och du tvärtom".
Men när vågen stod på 55kg mot mina 175cm fick jag lite panik.Faktiskt.
Fick då ett tips av Danne att käka protein. Och en lång förklaring till att deta kan vara ett bra kosttillskott utöver den mat jag äter idag.
Så nu.. blandar jag varje dag nån slags oboj liknande choklad dryck från 4kg pulver som jag dricker 2ggr om dagen.
Smakar inte mumma precis.
Men i hopp om att öka liiiite i alla fall.

Känns konstigt att kämpa med en viktuppgång.

Världen är full av vackra människor. Stora som små.. Här är 2 av dem

En ny tidning, en kopp kaffe, en filt, en sovande prinsessa i 2h...
Kurr..
Och nu tittade solen fram i snöyran.

Nu har gulliga gunnel och mysiga mysan samt stora stora systen även lovat mig att våren kommer snart.

Känns skönt det!!

Ska sluta följa smhi.se

Puss och Kram

Fot och hand

har vi roat oss med.. Gipsavtryck på söta fötter och händer. Som ett fint minne.
Elin va mäkta förvånad.
Men det var skojjigt pyssligt.

Min fotoram på pianot...

Har jag fått från en man..
Det är liksom ett bildspel digitalt och massor av foton snurrar där i ett bildspel.
Även denne man finns med då jag ändå betraktat honom som familj även om det blev som det blev.
Han dök upp i bildspelet.. och jag blev stående som hypnotiserad.. Plötsligt säger jag högt för mig själv " DIN JÄVUL!"
Sen åkte han på en rakhöger och fotoramen åkte i backen.. och gick sönder.

Skönt.
Även fast det gjorde ont i handen. Men det var det värt.

Jag är bäst!

Jag lägger nog ner bloggen kom jag på.
Det är roligt att skiva men jag kommer stänga den inom kort.

Men se på fan.. det snöar idag

Mumms!!!

Jag ÄLSKAR semlor!!
Jag älskar hur smakrika de ser ut. De ser så fantastiskt goda ut så jag älskar dem bara därför.
Sen när jag får min älskade semla så petar jag bort 80% av mandelmassan och nästan all grädde... Men jag tycker det är så gott ja!!
Men i det här fallet är det ju så att jag älskar semlor bara för att de SER goda ut.

Gårdagens ilska är mig förbi och locket på.
Keep on walking-. Ingen idé att slösa min vackra energi på någon som inte kan ge mig vacker energi tillbaka.

Bless!
Go Semmel dag!

I dag är jag arg

Jag undrar om det är sport för vissa männsikor att alltid försöka ha rätt? Att i detta även också gå så långt så man kränker och sårar. Jag funderar även på vad man får UT av att såra någon annan?? Att behandla som skit, vända varje ord, att vara bezzerwisser. Är målet att knäcka? Verkar så - i min värld i alla fall.
Vad är vinsten??
Jag har levt i en naiv värld och aldrig i min vildaste fantasi trott att någon en dag skulle komma vara elak mot mig.
Jag har alltid älskat människor av alla dess slag.
Men alltid lär man sig nått nytt.

Lördags bilder..lilla familjen

http://www.youtube.com/watch?v=a8VfdaY8xNs

Blir det någonsin vår och varmt?

Nu är det inget KUL längre med snön och kylan. Var är våren?
Vart är takdroppet, asfalten, värmen. När slipper vi klä på oss hundra lager kläder när vi ska ut?

Jag har dock bestämt, som jag gör 1 mars, varje år - att då ÄR det vår. Vilket innebär att jag vägrar skotta snö. Jag gör det inte, även om det då krävs att jag måste pulsa. Sparka bort snön kan jag göra, eller fösa bort den, men skotta - nope!

Det har varit vinter så länge nu. Jag gillar egentligen vintern. Men inte lika mycket iår.

My gick ut och rökte i går när det snöade så hemskt. I morse fann jag henne så här..

Att mista någon man älskar...

Har vi säkert alla gjort på olika sätt.
Men i går kväll läste jag ett repotage om en kille som blev ensam med sin son 4 dagar efter förlossningen. Reportaget var skrivet så även jag ( som aldrig gråter.. host) fick svallande ögon av tårar. Beskrivelsen om den lycka de tu föräldrarna kände över denna fina son de längtat så efter. Hur stolta de var.
De hade badat sin lilla son, myst och nattat. Helt plötsligt får mamman en fruktansvärd huvudvärk, svammlar och faller i hop och pang- borta.
Från den ena sekunden till den andra. I familjelyckan , i glädjen, i kärleken - bara borta.
Urs , det var så hämskt att läsa. Men å andra sidan en tankeställare, i alla fall till mig , att när vi vaknar på morgonen så ska vi inte vara så förbannat självsäkra på att vi går och lägger oss på kvällen.
I ett ögonblick kan de människor vi älskar ha runt oss tacka för sig och lämna oss och aldrig mer komma åter. Vi måste vara rädda om varandra. Eller hur..

Puss och kram
Carpe Diem

Vinterkräksjuka del 2

Happ.. så var det sonens tur att bli sjuk och rejält magsjuk. Ja, det är ju inte precis som om att jag hoppar och ler här hemma. Utan snarare att jag har snart städat i hjäl mig för att sanera hemmet. Jag är gräsligt rädd för att få denna åkomma igen. Jag kan ju villigt erkänna att jag snart förbrukat en hel flaska VIM och snart desinfekterat allt jag kan komma åt.. nästa i alla fall.
Vänner faller som furor och ledsamt nog tyckte jag att My skulle fått klara sig. Hon satt hos mig när jag var dålig och som "tack" från kosmos tyckte ju jag då, att hon inte skulle behöva få detta. Nåväl, det är som det är och jag ska inte ( sa en klok) känna skuld i det.
Lilla prinsessan kvittrar som alltid och det verkar som om hon klarar sig ( peppar peppar ta i trä, tvi tvi tvi, salt över axeln.. )

Satt och tittade på rubriken jag har på den här bloggen. Vadå "ensamma".. Jag är ju inte ensam alls. Jag har ju två underbara barn, fantastiska vänner och syskon. Jag är väl för sjutton inte ensam. Ensam för att jag inte har en man?? Vem behöver en man?? Men rubriken kan ju heller inte vara " den själva mamman". För själv låter bättre en ensam. Men jag är ju inte själv heller? Ensam för att jag inte har en pappa till mina barn under samma tak? Ja, så är det, eller var det när jag skapade bloggen... Men jag ska ändra den där rubriken till " Den fantastiska mamman som inte är ensam och klarar sig jävligt bra utan en man"... ;-))
Skulle inte orka att städa efter hans magsjuka i alla fall så.
I bland måste man ge sig själv lite kredit.

Go kväll!

Mina 2

Tänk att jag får älska er
tänk att jag får er kärlek

så oförställbar
så oskuldsfull
så vacker
så stark
går inte att beskriva med ord

Tänk att jag får dela livet med er
se er växa upp
dela skratt och gråt
skydda er från allt ont
finnas där för er
vet att jag behövs
att jag är allt ni har

Mina vackra barn
alltid ska jag finnas här för er
ska aldrig lämna er
vad som än händer
finns jag alltid här
ska alltid älska er
oförbehållslöst

och för alltid kommer det att vara så
att jag älskar er mer än mitt eget liv

Tänk att det ska ta..

20 minuter för min !!%*@#- digitalkamra att fatta att sladden som går in i den ska connecta med min laptop. 20 minuter är ju otroligt irriterande länge. Alltså, de finner varandra, men sen så får min digitalkamra nå fel och vill inte alls så då släcker den ner. Då får jag lirka igen för att kameran visst ska kopplas mot datorn och okej då.. då gör den det.. för att sen upptäcka att den inte alls vill.. tillslut efter idoget tjat från ägaren av dessa två så laddas ändå bilderna från kameran till laptopen. Det har ett konstigt förhållande- laptopen och min digital kamera.
Laptopen tjatar, mem digitalkameran kan inte bestämma sig men det ger en hint om att den KANSKE ska ladda upp bilderna och till och med så långt så man får klicka på "överför" tills att det drar sig undan. Laptopen Blir sur, och får en Hangup och vill startas om och "börja på nytt" tills att digitalkameran då till slut förstår att den snart hamnar i soppåsen Laddar upp snällt dessa bilder.

Nåväl, orkar inte föra över nå bilder till bloggen heller , för det blir inte som jag vill ha det. Elin har varit med Gunnel idag då jag, Eric och hans pappa har kollat in Engelska Skolan som eric börjar i höst. FANTASTISKT fint. Alltså, det var ett öppet hus så man fick kolla in lokaler och sånt och jag har då aldrig sett en sån otroligt fint och fräscht ( gud vad jag fastnade vid DET ordets stavning nu då. Stavas det så?). Inget sunk så långt ögat nått.
Eric tycker det ska bli jätteroligt. Huvudsaken.

Nu e re ju melodifestival och jag är vrålhungrig och ska göra kvällsfika till mig och Eric.

:-)

Vinterkräksjukan....

slog till sent i går kväll. Denna överdjävliga vinterkräksjuka. Där man bli hjälplös som ett litet barn som vill hem till mamma. Hemskt.
Jag svalde stoltheten och min vän ( ja, världens bästa) kom vid midnatt och var med mig till kl 2 då det värsta lugnat sig och jag somnade.
Varför finns inget vaccin mot detta?? Ja, jag är vaccin motståndare, men fanns det ett vaccin mot detta så stod jag först i kön.
I dag på förmiddagen är jag helt orkeslös och matt. My har varit med elin så jag fick vila en timme, duscha, sippra blåbärssoppa och sprita toaletterna och så vidare.
Jag har ju fobi mot denna sjuka. Riktig. Sist ( för 5 år sendan svimmade jag när jag hade denna åkomma.. och är ju naturligtvis livrädd för att det ska hända igen..)Och naturligtvis kommer detta från öppna förskolan. Elin har klarat sig peppar peppar.

Jag kan visst ha vinterkräksjuka, men när man är ensam utan en andra part i livet är detta ångestframkallande för när man är så sjuk, kan man inte, på några som helst villkor ta hand om ett litet litet barn. Tack till de högre makterna att Elin sover hela nätter. Som mamma FÅR man inte bli sjuk, du ska alltid vara där- för att kunna ta hand om dina barn. Som ensam mamma- GÅR DET INTE att bli sjuk.

Nu såg jag dock, att det GÅR att bli sjuk. My var här.
Jag trodde att man nu inte kan få det igen då man haft det en gång.. men se.. det var fel.. man kan tydligen få detta om och om igen.

Djävulens påfund.. denna vidriga sjukdom.

Mer handsprit till folket!

Gudmor gudmor gudmor..

Min lilla prinsessa Älskar sin gudmor My. My gör den suraste Elin till ett solsken bara med sin uppenbarelse. My får Elin att skratta så det gurgglar ur magen åt den tråkigaste ( enligt elin) nallen som säger "tittut". ( och då kan JAG har försökt en timme innan och då har hon blivit förbannad som om hon undrar varför jag leker med den DÄR TRÅKIGA NALLEN.. som inte är ROLIG)
Hon behöver bara uppenbara sig i hallen och säga " hallå".. och Elin skiner som en SOL med hela ansiktet då hon hör att " gudis" kommer.
Sen sitter hon där och flirtar med sin gudmor, eller.. de sitter och flirtar med varandra och gullar och Elin strålar. :-)

Tråk onsdag och ett kort litet mail..

Det är tråkiga Onsdagen.. Onsdagar är tråkiga på så sätt att Öpnna Förskolan är sängd och så vet vi inte vad vi ska hitta på. Vi har i och för sig varit ute och åkt pulka en stund och det älskar hon ju.
Jag funderar på att baka bröd. Men det funderar jag på varje dag , så det blir nog inget i dag heller. ;-)Fick ett mail , ett kort, formellt mail. Men det gjorde mig glad i alla fall.
Och det är ju skönt, att bli glad menar jag.

Nåväl vi ska nog hitta på nått i dag med. En prommenad blir det på eftermiddagen i alla fall.
Längtar efter Eric så hjärtat värker. <3
Men snart så är det fredag.

Jag vill åka hit!

Till stugan. Blev ju inte mycket av det förra året.
Både jag och Eric längtar. Jag längtar att få grilla och dricka ett glas rödvin med bröderna på bron och tjyvröka.
SOMMAR!!

Diddeli di.. diddelidu..

Jahapp, då var vi i februari. Måndagen slut. Klockan är 19.53 i skrivande stund.
Hänger framför laptopen, kollar Facebook, lite mail, surfar nyheter..
Varje dag tänker jag under dagen att när Elin har somnat då ska jag minsann göra det och det och det. Något praktiskt liksom. Städa garderober typ och rensa lite.
Men alltid alltid när hon somnat så går jag ner och sen fastar jag i nån slags orkeslös apati. " jag kan göra det i morgon" tänker jag och så får det bli.
Inte apati i det att jag har tråkigt, inte alls..
Sen vet jag att i morgon när dagen är i full blomm så FÖRSÖKER jag mig på att göra dessa project jag tänkt starta, vilket funkar i ungefär 15 minuter för annars blir ju liten så himla rastlös och vill liksom ha sällskap.
Lika när hon sover efter lunchen. Hon sover 1.5 timme .. och jag kokar kaffe.. kollar facebook och lite annat.. och tänker att jag borde ju göra det och deeeet nu..
I stället lägger jag mig på sängen och blundar i 20 minuter.
Men men , jag tar det med ro. Det får vara så.
Och det är rätt skönt också.

Hepp!