FRUKOST SURR

Söndag morgon….
Frukost.
Att äta frukost själv en lördag eller söndag är liksom en symbolik med ”ensamhet” för mig.
Det blir jag och spegelbilden i brödrosten lixom. Kan inte koppla av och sitta där och käka gröt och njuta. Det blir kaffe och dusch.. och när jag blir så där riktigt hungrig så blir det en skål med fil och flinger som jag kan äta i princip stående. . Bara för att jag vägrar sitta och äta själv. Konstigt? Ja, jag är benägen att hålla med.
Men att vakna på morgonen och inte dela den med någon.. suck.

Jag älskar ju nämligen att äta frukost. Men med sällskap.
Sällskapet ska ju också helst också vara den man delar sitt liv med. Helst.
Då kan jag ösa på rätt mycket. Det ska vara mackor , olika pålägg, kaffe, ägg, flingor osv osv. Kan sitta läääänge…
Man kurrar lixom på var sida om bordet och kommenterar något nyhetsinlägg lite kort till varandra. Och SÄRSKILT på sommaren när man kan sitta ute och äta.
” Men vi har levt ihop i så många år så vi gör inte sånt längre! ” hör jag kommentarerna.
Då jag levde långa sambolivet så käkade vi ALLTID sån där gooood frukost varje helg.
Och då levde vi ihop många år. Spelar ingen roll hur irriterad och less jag kunde vara , Frukost skulle det vara!

Det händer ibland, att det finns en ensam fruksostsjäl på andra sidan datorn. Jag menar då på MSN. ( nej, jag tycker inte Msn är en fjortis grej, jag tycker det är ett super sätt att hålla kontakt med omvärlden och vänner). Är ett litet sällskap om ngt.
När sonen inte är hos sin far brukar vi köra ” hotelfrukost konceptet”.
Det är naturligtvis jätte jätte mysigt det med.

Jaja, life will tell if i will have a man for breakfast .. ;)

Oj, det kanske inte var det jag menade,.. men det är väl inte helt fel det med så det får stå kvar.

God Söndag!