och ibland är man lycklig en morgon som denna..

I morse när jag satt på bussen svepte ett lyckorus över mig. Sånt där man bara känner i bland.
Lycklig över livet , att det var så jävla bra.
Nästan som en förälskelse faktiskt.
Bakgrund till denna underbara upplevelse.

Elin blev sjuk igen. Riktigt riktigt sjuk. Började med en vanlig förkylning som man tror ska blåsa över lite lätt efter en vecka men Elin blev sämre.. I fredags , efter hennes lunchsov , vaknar hon med över 40 i fber och kan knappt andas. Ilfart upp till barnkliniken där det visade sig att hon inte kunde syresätta blodet som hon skulle. Jag trodde i taxin upp att " hon kommer dö i mina armar" ( en fasansfull känsla) .!! Det stacks i den lilla handen för blodprover och inhalerades ventoline, adrenalin och you name it. Det var tal om att vi skulle bli inlagda - i hudiksvall...Jeeesus..
Nåväl,,, vi fick åka hem 22 00 med en lapp om ett återbesök dagen efter kl 11. En "check up" - trodde jag. Elin mår bättre på lördagen , leker, mår MYCKET bättre i mina ögon och läkaren säger " vi lär skriva in er!" . Och snurren började igen.... Detta stickande i fingrar, inhalering osv.

Det här hade kunnat gått smidigt - om Elin inte var HYSTERISKT RÄDD för sjukvårdspersonalen. Panikslaget rädd. Galet rädd. Så fort de kom i närheten så skrek hon rakt ut och skrek " ut ut ut ".. Hon ville ut i korridoren -där kände hon sig säker, av någon andledning. Jag fick dessa två dagar vagga henne bärandes på mig för att hon över huvudtaget skulle komma till ro. Och sen den där jävla tratten som skulle över ansiktet så hon skulle andas in ventoline.
Om det inte varit sådan MARDRÖM för HENNE, hade det inte varit denna MARDRÖM för mamman. Jag såg ju hur förtvivlad hon var. Rädd , olycklig, uppgiven, apatisk,.. men framförallt så rädd.. snuttan.
Lördag natt fick vi åka hem.
Hon var piggare söndag och det har hela tiden gått åt rätt håll. Visst var jag orolig på söndagen att hon skulle börja andas sämre igen. Rädslan för att hon skulle få gå igenom det här igen.

Men det behövde vi inte!!! :-)
Idag lämnade jag en glad elin ( dock ff lite trött efter allt) på dagis.
Hon var glad allt var över med, att allt går tillbaka till det normala. Och mamman lycklig.
Lycklig över att hon är FRISK att hon är GLAD att hon är NÖJD.
Är hon det - är jag det med.
Att finna lyckan en morgon som denna- var underbar.

Sen kom jag till jobbet och hade 50 mail och massa post .. men det är en annan historia.

:-))