attans ..

Varje måndag och torsdag är jag som jag nämt - sjukskriven - i förebyggande syfte.
Måndagar så har jag nån form av Chi Gong i vatten och torsdgar så får jag lära mig stå och gå rätt.. och i bland får jag lägga mig på nån matta i avslappningssyfte och somnar alla gånger. Inte så jag snarkar, men jag somnar till - bränner av liksom. Nåväl
I dag var det vatten Chi Gong. Ska fungera avstressande , vilket det också gör.
Det lustiga i det hela är att jag och de andra som går på det här kommer med andan i halsen , byter om i 190 och ner i poolen. I dag så kunde jag inte låta bli att se det absurda i det. En kvinna berättar han hon var så stressad över all sjukgymnastik hon gick på så hon tänkte INTE skynda sig. " helt rätt" svarade jag, ta det cool.

Ner i poolen. Det är japansk kling klong musik i bakgrunden och här ska jag nu försöka varva ner. Ofta är detta ändå helt ljuvligt bra för mig och min själ, men idag gick det inte alls...
Anledningen var att jag totalt tappade koncentrationen på grund av ett mail jag fått innan jag åkte från jobbet. Med kommentaren "jag gillade Lillbabs svarta period mest.." ( vi pratade lite musik i nått mail här och där). Jag fick mig ett GOTT skratt på jobbet och detta kommer jag på , mitt i det där meditativa tillståndet alla står i , i poolen.
Jag kan inte för mitt liv koncentrera mig på någonting utan bara skrattar för mig själv. Ni vet.. när man MÅSTE liksom koncentrera sig!!!
Jag andas och försöker släppa kommentaren i mailet och det går bra för en stund tills jag sen upptäcker hur lusgiga människor ser ut när de står upp i vatten.
Kvinnan brevid mig såg ut som en dvärg men med 2m långa ben. Det blir väl så där när man ser från olika vinklar. När hon gjorde sina rörelser såg det så jäkla kul ut , så jag brast igen. Och fick hålla mig för skratt men bubblade över.

Kanske det var dumt? Men vadå? En känsla av utmattning, stresspåslag, ledsamhet.. men min känsla där och då var ju att få skratta. Och då tycker jag det är piiiinsamt. Varför då? Egentligen borde jag bara lagt av ett skratt där och skrattat klart! Eller hur? För det är väl hälsobringade om nått. :-))

I bland känns det som jag är med i nått komiker program på Tv 4 när jag besöker sjukgymnasterna och jag sätter liksom in dem i de programmet.
Min underbara sjukgymnast på torsdagar är ofta med i nått humorprogram när hon med mjuk och slääääpig stämma förklarar vad det är vi ska göra idag.
" I daag mariiia, ska vii lääära oss att stååå".. jesus.. klart man bryter i hop inom bords.

Men jag vill tillägga att detta jag gör tackar jag ödmjukas för att jag fått.
För det gör mig mycket mycket gott.
Även om det brister i bland.